Anställningsintervju

Idag har det varit regn och solsken om vartannat. Hanna och jag hade sådan tur att det slutade regna lagom till vi skulle hämta Jonathan från Tallkotten så vi kunde gå dit med hundarna i släptåg.

I eftermiddag blev jag uppringd av rektorn från en gymnasieskola som jag har sökt ett jobb på. Så på torsdag ska jag dit på en anställningsintervju. Jag är jättenöjd med att ha  kommit så långt även om man självklart gärna vill ha jobbet också. Men det återstår att se, spännande ska det bli i alla fall.
Flemming är iväg och hämtar lite älgkött som vi ska ha med oss till Danmark. Imorgon är det packning som gäller. Fågelvakten har varit här och fått instruktioner.

Flera steg

Efter att Hanna och jag hade hämtat Jonathan på Tallkotten idag så körde vi in till stan för att fixa ett par saker till Danmarksresan. Vi hade också stämt träff med Lisa och Ella som också skulle göra stan idag. Så vi fick en trevlig pratstund över en kopp kaffe.

Annars har det idag varit en sådan där dag när man nästan är färdig att lägga ut ungarna på blocket. Hanna har gnällt och Jonathan har blivt arg och då åker ju lillasyster på stryk.
I eftermiddag tog Hanna flera steg helt på eget initiativ och när vi har ställt henne på golvet så har hon gått iväg istället för att krypa som hon brukar så idag tycker vi nog att vi kan säga att hon har börjat gå. Men sen kommer det väl kanske bli ett uppehåll då hon inte går ett steg men hon är i alla fall helt klart på gång.

Flemming är iväg och tränar och jag ska strax göra raka motsatsen och lägga mig på soffan och läsa en bok. Men man behöver bara vara ibalnd också anser jag.

På galej

Idag har barnen och jag varit hos Lisa och Ella och fikat tillsammans med nätmammorna. Som vanligt gick diskussionerna högt och lågt och som vanligt kom vi in på ämnet förlossningar. Jag undrar om dessa diskussioner fungerar lite som terapi, att man får bearbeta sin upplevelse oavsett om det är en negativ eller positiv sådan? Ja inte vet jag men ämnet är intressant. Sen kan det ju bero på att åtminstone en nätmamma är gravid igen och då blir det ju ett väldigt aktuellt ämne också. I vilket fall som var det himla trevligt som vanligt och även barnen höll låda så gott de kunde. Jag undrar om lilla Ella tyckte att det blev för mycket kacklande för hon ville ha sina hörselskydd på sig.


Idag fick vi också träffa Tessan och lilla Emma. Det var länge sen sist för famlijen Krogh i alla fall.


Jag tror att Hanna också tyckte att det var kul att träffa kompisarna. Här "leker" hon lite med Filippa:


Ikväll ska jag ut och äta lite mat med föredetta kollegor vilket ska bli väldigt trevligt. Just nu har jag en gnällig dotter och en bajsfascinerad son. Jag hittade honom precis på altanen med sin bajsblöja i handen och bajs på hela rumpan och låren. Då är det inte så svårt att hålla sig för skratt när man leder ut ungen till duschen.

Idag för ett år sedan, del 2

Idag för ett år sedan låg jag fortfarande inlagd på antenatalenheten och tog det lugnt. Nu hade man väl så smått börjat anpassa sig till att spendera dagarna i sängen och inte få röra sig som man ville. Den 22:e gjorde man en viktskattning och bebisen beräknades redan då väga 3,4 kg och det här var alltså i graviditetsvecka 35+. Läkarna hade nu diskuterat att sätta igång mig och efter diskussion med mig så bestämdes det att när de väl satte igång förlossningen så skulle förlossningsarbete gå framåt med normal fart eller skulle det bli kejsarsnitt om det gick för långsamt och det tyckte jag kändes bra med tanke på att Jonathans förlossning tog 57 timmar från det att vattnet gick och sammandragningarna drog igång.


Idag har vi haft besök av syrran och Hugo och pojkarna lekte och hade roligt tillsammans. Hanna har tagit flera steg i omgångar och verkar tycka att det är jätteroligt. I eftermiddag har hon gått och gått och gått med lära.gå-vagnen ute på trädäcket och hon har försökt sätta sig på Jonathans bobby-car. Sätter man henne på den så ser hon jättemallig ut.
Jag ska strax bänka mig i TV-soffan och titta lite på tv: vilket inte händer särskilt ofta. Flemming är iväg och lyfter lite skrot och barnen sover så här är lugnt och skönt just nu.

De fyra första stegen

Idag har Hanna tagit sina fyra första steg på egen hand. Äntligen säger jag och hoppas att hon fortsätter så att hon går tills hon ska börja skolas in på dagis.
I övrigt har dagen bestått av arbete med trädäck och slit i trädgården. Jag grävde upp en gammal mestadels vissen buske på framsidan och fick verkligen slita hårt för att få upp rötterna. Men jag lyckades och det helt utan hjälp från maken. Tänk att man kan känna sig lite stolt över något sådant ;)
Jag har även flyttat en syren och fixat stöd till mina sockerärter.
Men nu väntar sängen strax.

Igelkott och brandbilar

Igår hade vi trevligt besök av Anna och Maja som var här och mumsade glass. Rena medicinen för stackars Anna som inte hade sovit så bra på natten ;)

Hanna var stundtals inte särskilt road av besöket men det berodde nog mest på att hon var trött eftersom hon vaknade tidigt. Annars märker man ju alltmer hur roligt hon verkar tycka att det är när hon träffar andra barn. Jag har ju förresten glömt skriva att flickebarnet nu har fyra små tänder i munnen och två till är på gång i överkäken.


Imorse när vi släppte ut hundarna så blev Ixa precis galen och stod och skällde nere vid komposten. När jag kom dit såg jag att hon hade hittat en igelkott som låg ihoprullad som en boll och fräste argt. Jonathan tyckte ju förstås att det var lite spännande och ville inte att den skulle försvinna därifrån, men det gjorde den ju naturligtvis efter en stund.


Idag var det Jämjödagen här i byn med lite försäljning och andra aktiviteter. Bland annat så visade brandkåren och polisen upp sina bilar. Jonathan verkade tycka att det var både spännande och lite otäckt med brandbilarna.


Han fick prova brandslangen också men vågade inte riktigt. Det var roligare med allt skummet som låg på asfalten.




Räcket till altanen är nu färdigt och jag är så nöjd med makens insats. Det blev jättefint och det blir verkligen ett härligt trädäck. Nu fattas bara trappan och kanten under själva trädäcket. Men nu är det dags för en bit mat i lugn och ro utan några små juveler som tjoar.

Idag för ett år sedan...

Idag för ett år sedan var jag hos Ella på förmiddagen och fikade tillsammans med nätmammorna. Jag tror att det var andra gången jag träffade dem och vi satt ute på altanen och pratade och fikade. De flesta av mammorna hade fått sina små bebisar. Jag hade sedan någon vecka tillbaka haft förhöjt blodtryck och lite äggvita i urinen. Under hela den dagen kände jag mig lite tung i huvudet och det kändes som om ögonen inte riktigt hängde med. När Flemming hade kommit hem från jobbet så ringde jag in till förlossningen och de bad mig komma in på en kontroll vilket vi gjorde när middagen var uppäten och barnvakt ordnad till Jonathan.
Som jag hade misstänkt så var blodtrycket ännu högre och det var nu mer äggvita i urinen och jag blev inlagd för lindrig havandeskapsförgiftning.


Imorse rullade den Kroghska cirkusen iväg in till Lyckeby strax efter kl 8. Flemming skulle in och hämta sin almanacka på jobbet så att vi kan planera upp sommarens hämtningar och lämningar på dagis och lämna ett schema till personalen på måndag. På vårt schema stod också inhandling av mat och så fick Jonathan sig två par nya byxor. Jag lyxade till det med ett par skor till så nu äger jag faktiskt hela tre par hör och häpna ;D

Sen har Flemming fortsatt med räcket och jag har försökt underhålla barnen.
När middagen var avklarad och barnen i säng tog jag en hirskolv med mig och gick ut och satte mig i voljären en stund. Det är rätt roligt att sitta där och studera fåglarna som är långt ifrån tama. De nya fåglarna kom fram ganska snabbt och var till och med uppe på mina ben medan de andra smög en bit bort och sakta men säkert jobbade upp tillräckligt med mod för att våga komma fram och äta lite. Jag är helt såld på de nya fåglarna - så nyfikna och lugna och med trevligt läte.

Nya skor, grävskopa och fika

Flemming och jag har nyss kommit in från trädgården. Jag har grävt ner lite blommor i rabatten och satt in ett nytt träd i voljären. Jag har också suttit därinne en stund och bara tittat på de nya fåglarna. De är redan mycket mindre rädda än vad de andra fåglarna är och vågar gå omkring kring mina fötter och inte flyger de upp så fort jag rör mig. Ett väldigt trevligt och lågmält läte har de också. De har dessutom redan lärt sig använda inflygningshålet vilket tog mycket längre tid för nymfkakaduorna. Ska bli kul att se om de är så pass orädda att de kommer att våga komma och landa på mig framöver.

Jag och barnen har idag varit och fikat hos Anna och Viola. Innan vi körde dit var vi inne på ÖB och köpte en grävskopa som barnen kan ha i sandlådan och så fick Jonathan sig ett par tofflor med bilar på. Jag försökte köpa ett par andra tofflor till honom som jag tyckte såg ut att sitta bättre men nej, han ville ha just dessa. Och de ser faktiskt ut att sitta bra på honom.
Nätmammafikan var lika trevlig som vanligt. Det är inte många tysta sekundrar när vi träffas. Vädret har varit kanon idag och ganska varmt också så vi satt ute och njöt. Några bilder blev det tagna också och ni (nätmammor) får väl hojta till om ni vill ha någon bild.

Nicco står och funderar...


Leon med mamma Helené


Ellenova med mamma Sofie

Nytillskott

Igår morse satte barnen och jag oss i bilen och körde upp till Söderåkra där vi plockade upp pappa och sedan fortsatte vi till Fagerhult mitt emellan Kosta och Lessebo. Vårt mål var Stjärnås Djur och Fjäder och deras fågelhus innehållande 94 olika arter av fåglar. Det fanns så mycket vackra fåglar så jag nästan börjde dregla ;) Men jag hade siktet inställt på två kakarikis den här gången. Det blev ett lite äldre par av gulpannad kakariki standard. Jag var egentligen mest intresserad av ett yngre par men det fanns det inte inne igår och de här fåglarna har så få könsskillnader och damen som jobbade där var inte bra på att se skillnaderna så jag beslutade mig för att ta dessa som hon säkert visste var en hane och en hona. Dock vet jag inte ännu vem som är vem men det ger sig väl.



Jonathan han förälskade sig fullständigt i kaninerna som de hade där, eller var det kanske småflickorna som höll till vid kaninerna? Han gjorde allt för att charma dem i alla fall genom att visa upp sin fina tröja med grävskopan på ;)
Jag kommer nog definitivt att återvända hit när ny fågel ska införskaffas eftersom det fanns så mycket att välja på och servicen var mycket bra.

När fåglarna var inpackade i bilen så körde vi hem till Söderåkra igen där vi fikade lite och sedan fortsatte hem hit. En ny gren skruvades upp i skyddshuset och golvet städades av innan fåglarna släpptes in där. Jag brukar försöka släppa in nya fåglar i skyddshuset så att de sedan själva får leta sig ut genom inflygningshålet men de här rackarna var så snabba att jag inte hann blinka innan de hade flugit ut genom dörren och ut i voljären. Där började de genast att kolla in sitt nya hem. Framåt kvällen hade båda flugit in och satt sig inne i huset till vilket dörren stod öppen. Så jag smög in och stängde dörren lite försiktigt men det dröjde inte inte länge förrän den ena hade hittat ut genom inflygningshålet och satt och kallade på den andra. Så jag gick in och öppnade dörren igen för att försöka locka in den i huset igen eftersom jag inte gillar när fåglarna sitter utomhus om nätterna. Men den andra kakarikin hade lyckats kila sig in mellan dörren och taket som inte hade blivit helt klart när vi isolerade taket på huset. Det är ett ställe som de andra fåglarna inte har brytt sig om men här ville den alltså sitta. Flemming skruvade dit en bräda för att förhindra att de börjar knapra på frigoliten, men när vi hade bökat runt och stört dem därinne så beslutade sig den ena fågeln för att den skulle slå sig till ro för natten uppe på den uppställda dörren till skyddshuset. Men de har överlevt natten i alla fall och befann sig båda i huset imorse när jag var ute så då stängde jag återigen dörren så får vi se om de hittar ut under dagen.

Om ett par timmar blir det öppna förskolan igen. Igår kväll var både Flemming och jag rätt trötta efter ett par lite sltruliga nätter så vi var i säng vid 21.30. Men då vaknade Jonathan och skulle absolut inte sova i sin säng så det slutade med att han fick komma in till oss. SEnå vaknade Hanna och jag försökte det mesta i två timmar för att få henne att somna igen för hon var trött och ville sova men vaknade och grät hela tiden.  Till slut gav jag upp och Flemming gick in och satte sig med henne i fåtöljen på hennes rum. Det tog honom till 01.20 innan hon hade gått ner så pass i djupsömn att hon inte märkte att han la ner henne i sängen. Så i natt hoppas vi att båda barnen sover ordentligt och i sina sängar...
Nu luktar det skit här från fröken Krogh.

I Wämöparken med föräldragruppen

Jag hade lite dåligt samvete vid strax efter klockan 9 imorse när jag drog igång gräsklipparen här eftersom jag själv tyckte att det var på gränsen till för tidigt att hålla på med sådana aktiviteter en lördagmorgon. Men vi tiihör ju å andra sidan inte de som klipper gräsmattan minst två gånger i veckan och vi brukar inte klippa vid den tiden på dygnet så det fick vara så den här gången. SOm småbarnsförälder får man ju passa på när man har möjlighet och det hade jag imorse eftersom FLemming tog barnen och hundarna med sig och gick en sväng. Jag hann även bära in lite fler betongplattor i voljären och fixa till det. Jag är inte stenläggare så så värst rakt blev det väl inte men vad gör det däriine. Jag ska bära in lilte mer sten och lägga runt kanterna också har jag tänkt mig. Men en del av botten kommer att få vara jordtäckt för det är sysselsättning för fåglarna när de bär runt på visset gräs och annat och krafsar runt som en flock hönor.

I eftermiddag har i varit i Wämöparken med föräldragruppen från Jonathan. Vi har tittat på gässen, hönsen, getterna och grisarna som finns där och sedan grillade vi lite. Lika trevligt som vanligt fast det blev lite kallt på slutet.


Jag måste bara berätta vad unge herr Krogh hade för sig häromdagen. Vi fick ett reklanblad för leksaker med posten och det fick han syn på och om med följande kommentar - det är en tjej på det. Sen ryckte han reklambladet ur min hand och gick och satte sig i soffan och bläddrade i det. Sen rätt var det var så kom han småspringandes förbi mig med reklambaldet i högsta hugg och sa,- jag måste kissa och så gick han och stängde in sig på toaletten. Detta var samma dag som Ellie, som är lika gammal som honom, var på besök. När Jonathan vid ett tillfälle hade varit på toaletten så ville han inte ta på sig kalsongerna igen varpå jag säger - men Ellie vill inte se din snopp och Jonathan genast svarar - men jag vill visa. Då kunde jag knappt hålla mig för skratt. Har han redan upptäckt det andra könet månntro ;)

Nu blir det en kopp té och lite tv för min del


Vår duktiga kille

Under hela eftermiddagen igår och i förrgår har Jonathan gått omkring här hemma utan blöja och det har inte hänt en enda olycka. Han har varit jätteduktig på att gå på toaletten och han sköter det nästan helt själv. Kanske är han nu faktiskt snart mogen att sluta med blöja? Det ska ju onekligen bli skönt att slippa köpa blöjor till två barn för att inte tala om att vi faktiskt kan få plats med lite annat än begagnade blöjor i soptunnan.

I onsdags hade vi fyra stycken magsjuka hundar här som både kräktes och hade diarré. Det är så mysigt tycker jag när man kommer hem och det första man får göra är att torka upp från golvet - nä nu var jag ironisk, jag blir nästan lipfärdig.
Idag verkar de dock vara bättre i magarna igen.

Igår hade vi besök av Emmerly med Ellie och Isak. De var sugna på att prova den hemgjorda glassen och de verkade också tycka att det var gott. Jag testade vaniljglass igår och den smakade verkligen vanilj, men så använde jag riktig vanilj också och inte florsocker smaksatt med vanilj som ju vaniljsocker är. Jag har hittat äkta ett ekologiskt vaniljpulver på Maxi som är suveränt. Det är nermalda vaniljstänger och ingenting annat och den är väl värd pengarna tycker jag.

Igår kväll när barnen hade lagt sig så var jag och maken ute och pysslade. Snart är det dags för räcket att ta form på trädäcket. Jag har klippt lite mer i buskarna här och nu håller jag på att gräva upp betongplattor som ligger på gaveln på garaget för att lägga in dem i voljären istället och fixa till den så att det inte bara är fåglarna som är fina att titta på. På söndag ska jag hämta hem två nya fåglar - det ska bli spännande.

Maj är nog förresten den vackraste månaden på året. Jag blir så glad av alla blommor och träden som håller på att slå ut nu.

Jag njuter ju också innan det blir så där äckligt varmt ute. Om jag fick bestämma så hade temperaturen hållt sig kring en 20 grader på sommaren. Nä nu ska jag göra lite nytta innan Hanna och jag ska gå bort till öppna förskolan och Jonathan på Tallkotten.

Magnolia och ekorrar

Jag var i valet och kvalet imorse när jag skulle gå och hämta Jonathan om jag skulle ta med mig kameran eller inte. Men jag beslutade mig för att lämna den hemma. Detta ångrade jag sen när jag fick syn på en väldigt vacker magnoliabuske och jag ångrade det ännu mer när vi syn på två ekorrungar som lekte i ett träd.
Men när jag och barnen sedan gick till affären så tog jag med den och tog en bild på magnolian i alla fall.


Nu är vi precis inkomna ifrån trädgården och strax är det väl dags för sängen med förhoppningen att vi slipper unge herr Krogh i den inatt. Natten till idag kom han lufsande och sen har han legat och snurrat och sparkat så det blev lite si och så med sömnen.

Förbannad

Jag blir så trött och lite förbannad också. När jag kom ut i morse så upptäckte jag att någon har knipsat av 6st av mina fina tulpaner. Jag såg resterna av dem längs med gatan.
Det är så tråkigt när man själv försöker att sköta sig. Jag skulle aldrig komma på tanken att knipsa av blommor i någons trädgård eller ens i närheten av någons trädgård. Jag låter inte heller hundarna pinka på staket, häckar, gatlycktor och husväggar mm. Men det verkar det vara många hundägare som gör, som tror att det är hundens fulla rätt att pinka på precis allt. Vi har hittat hundskit på vår tomt som inte kommer från våra hundar och då blir man irriterad. Det är en lite gräsplätt som ligger precis i änden av vår garageinfart och som inte täcks av staketet men det är lik förbannat vår tomt och då uppskattar jag inte att man låter sin hund skita där utan att plocka upp.
För att inte tala om alla sketans katter som springer här. Jag vill inte ha katt och då vill jag inte heller ha grannskapets katter till att skita i ungarnas sandlåda eller skrämma livet ur fåglarna. Det är väl egentligen inte ens riktigt tillåtet för katter att ströva omkring precis som de vill. De ska väl hålla under uppsyn precis som hundar.
Så nu har jag öst ur mig lite galla så nu ska jag ta tag i dammsugningen.

Glassmaskinen är provkörd

Idag har vi provkört glassmaskinen. Första sorten glass som testades var chokladglass och jösses vad gott det blev och konsistensen på glassen var precis som köpeglass, Annars när man gör glass hemma med elvispen till hjälp så blir det gärna ganska hårt och isigt tycker jag men det blev det verkligen inte med maskinen utan krämig och fin. Så nu kommer det experimenteras en del här skulle jag tro ;)

Fördelen med att göra glassen själv tycker jag är att det faktiskt blir riktigt gräddglass och man slipper mängderna med tillsatser som finns i köpeglass plus att mängden socker nog blir mindre också och det är ju ingen nackdel tycker inte jag.

Mammografi

Jag är väl lite för ung för mammografi än även om jag nyss fyllt år...dock är man inte för ung för bröstcancer vid 33 års ålder!

Träning för mammografi



Jag var på läkarkontroll idag...hatar att bli äldre!


Skönheten försvinner men silicon består...


OK, nu har du fått ett gott skratt så iväg och gör en mammografi!


Ingen behöver få veta att du har gjort en mammografi, det kan vara en hemlighet.



KOM IHÅG- BRÖSTCANCER ÄR DIN VÄRSTA FIENDE SÅ GLÖM INTE ATT KOLLA BRÖSTEN MED JÄMNA MELLANRUM!!

OCH ALLA MÄN UPPMANAS ATT GENOMGÅ EN PAPPOGRAFI FÖR ATT UPPTÄCKA PROSTATACANCER!!

Ett år äldre

Jaha så var man då ett år äldre. Födelsedagen igår firades tillsammans med familjen. Jag fick sovmorgon till klockan 07 då jag väcktes av make och barn . Jonathan hjälpte mig att öppna min present som var en glassmaskin. Så idag ska denna maskin provköras för första gången. Jag ville ju provköra den redan igår men det tråkiga när man får eller köper nya elprylar är ju att de för det mesta måste laddas upp på ett eller annat sätt innan man kan börja använda dem. Med glassmaskinen var det istället frysblocket som skulle ligga i frysen i närmare ett dygn först. Men idag kommer det förhoppningsvis att serveras glass till efterrätt efter middagen ikväll.
Resten av familjen kom på lite fika igår eftermiddag och utav dem fick jag pengar till nya fåglar. Jag har bokat ett par kakarikis hos en säljare i Lessebo så dem ska jag hämta hem på söndag är det tänkt.
Jonathan och Hugo hade så roligt ihop igår att det var en fröjd att höra hur de skrattade. Tänk sen när Hanna vill börja hänga med grabbarna...

Dagens tårta

I lördags var vi alltså på marknad i Gullabo. Jonathan fick sig en ny tröja och han valde motivet helt själv. Den här gången blev det en grävmaskin.


På ett ställe hittade vi en tillfällig rea på strumpor. 20 par strumpor för 100 kr är väl ett rätt okej pris eller hur? Så nu har vår storfotade son fått lite nya strumpor.
Jag har förresten nästan blivit erbjuden jobb - på en gymnasieksola i Danmark där min svägerska jobbar. Hn hade visst råkat nämna för rektorn att jag var gymnasielärare och jag blev nästan anställd på det eftersom det är sådan brist på gymnasielärare i Danmark. Visst jag är inte alls främmande för att flytta till Danmark men Flemming skulle få väldigt långt till sitt jobb ;)

Idag blir det öppna förskolan när det är dags att hämta hem Jonathan och nu ska jag ta tag i diskmaskinen och plocka ur den och antagligen kommer jag få Hanna hängandes i byxbenen och gnälla. Hon är rätt så gnällig för tillfället och vill helst bara bli buren. Det är inte klokt vilket glamoröst liv man lever ;) men jag vill inte byta jag är faktiskt rätt så lycklig!

Folk över 30 borde vara döda...

Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 40-talet, 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt.

Våra sängar var målade med blybaserad färg.
Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.

Vi drack vatten från trädgårdsslangen.

Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.
Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det.

Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.

Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen - ingen hade mobiltelefon.

Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet.

Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!
Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor! Inga andra kunde få skulden - bara vi själva.

Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det.

Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna.
Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.
Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år.

Vi fick äta jordnötter.

Åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen.

Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel. Ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag.  

Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och
ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.

Är du en av dem?  Grattis!!!


Liten uppdatering

Det finns så mycket man vill hinna med när barnen har lagt sig på kvällen att det inte alltid finns tid till att sätta sig vid datorn och uppdatera bloggen. Men här kommer en liten uppdatering i alla fall.
I onsdags var vi och fikade med nätmammorna igen och det var precis lika trevligt som vanligt. Jag kommer att sakna detta när jag börjar jobba, det att man faktiskt bara kan ta ungarna med sig och sticka iväg ett par timmar när man vill. Nu är det sista skälvande månaden av föräldraledighet som råder här för om lite drygt en månad börjar jag på mitt sommarvikariat. Sen får vi se vad som händer till hösten.

Idag har vi varit på öppna förskolan igen. Men Hanna somnade i vagnen på vägen dit och vaknade först när vi gick hem igen. Flemming har snickrat på trädäcket och han är fortfarande ute, men snart blir det nog för mörkt för att hålla på därute. Jag har klippt färdigt i syrénbuskarna så nu hoppas jag bara att syrénerna klarar min klippning...jag har faktiskt hittat en bit av trädgården som vi inte har sett på några år nu ;) Men än återstår det lite röjande av bråte som låg under buskarna innan jag är färdig. Sen får vi se vad som blir nästa projekt ute för min del. Jag gillar kaprifol och skulle vilja ha det någonstans i trädgården men inte i syrébuskarna. Så det är kanske nästa projekt...

Imorgon ska vi köra upp till Gullabo och gå på marknad tillsammans med kusinerna och mina föräldrar.
Här kommer en bild på mina fina tulpaner i rabatten på framsidan.

Tänkvärt

Majonnäsburken och två koppar kaffe

När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att
hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken
och två koppar kaffe:

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på
bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en
mycket stor och tom majonnäs burk av glas och började fylla den upp till
kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var
full. Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han
skakade den lätt. småstenarna rullade ner i tomrummen mellan
golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De
höll med om att den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i
burken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång
om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt
'ja'..

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och
hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det
återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna
skrattade.

Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er
att den här burken representerar ert liv.

Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa
och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt
annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla
och berika ert liv.

Småstenarna representerar andra saker som betyder något, som hem, jobb
och bil.

Sanden representerar allt annat - småsakerna.
Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte
att få plats med golfbollarna eller småstenen.

Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker
finns det inte plats för det som är viktigt för dig.

Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och
förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna
en omgång till, åt det som gör dig passionerad.

Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om
"golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något.

Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet
representerar.

Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.

Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än
känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.

Pip pip

I eftermiddags satt Jonathan och tittade lite på Lilla röda traktorn och jag satt här vid datorn. Plötsligt så smyger han förbi mig och ut på toaletten där han lyckas krångla av sig både byxor och blöja och sen lägger han dit sin sittring på toalettstolen och klättrar upp och sätter sig. Till min stora förvåning så bajsar han efter en liten stund och med tanke på vilken hastighet det hade så är jag glad att jag slapp byta den blöjan. Han var så stolt när han var färdig. Dock varade det inte så länge för ett par timmar senare fick jag byta en blöja med fyllning i alla fall. Men det är ju på rätt väg.

Jag var ute i fågelhuset tidigare idag och tänkte att jag skulle plocka äggen för fåglarna eftersom det inte verkade kläckas något mer nu. Men döm av min förvåning när jag hörde hur det pep i ett av de två ägg som låg där. Så de fick ligga kvar så får vi se om det kläcks en liten unge inatt. Tyvärr lär den väl inte klara sig eftersom de ligger på golvet och därnere är det inte lika varm som längre upp i huset pga ingångshålet. Men jag vet nu i alla fall att det är en hane och en hona som jag har och de verkar rätt så häckningsvilliga så om ett par veckor kommer jag att sätta upp en holk så att det får lite bättre förutsättningar att kläcka fram en kull.

Så glad

Just nu är jag så himla glad. Rektorn för förskolorna i Jämjö ringde för en stund sedan och talade om att Hanna har fått förskoleplats hos samma dagmamma som Jonathan har. Så den 8 juni börjar vi skola in henne där. Det känns jättebra för hon har redan träffat dagmamman Irene och vi är ju ganska ofta i lokalerna på Tallkotten eftersom öppna förskolan håller till där också så det kunde faktiskt inte bli bättre! Hoppas bara att Hanna tycker det också. Fast det känns lite konstigt att min lilla flicka ska börja på dagis. Jag tyckte att Jonathan kändes äldre på något vis när han började fast han började i samma ålder. I sommar ska vi försöka pussla så att barnen behöver vara så lite som möjligt på dagis men det går inte att planera förrän jag får mitt schema och det är ju kommunen vi talar om så det kan väl dröja...

Äntligen regn

I natt föll det faktiskt äntligen lite regn. Det behövdes verkligen för det är väldigt torrt i markerna nu.
Jonathan, Hanna och jag var och hälsade på Viggo och hans mamma Sara och lillebror Vincent idag. Men lille Vincent har vi fortfarande inte sett för han sov sig igenom hela vårt besök. Men vi hoppas på att få kika lite närmare på honom om ett par veckor då vi ska träffas med föräldragruppen igen. I vilket fall som var det kul att träffa Sara och Viggo igen för det var ett bra tag sen sist. Tyvärr var både Jonathan och Hanna lite tjuriga och Viggo var nog också lite trött så det blev inte så mycket lekt. Men vi tackar dem ändå för god mat och trevligt sällskap!

Annars har det varit lugnt idag. Flemming har varit iväg och tränat och jag har jobbat med mitt slutprojekt på distanskursen. Jag har deadline den 24 maj så det börjar bli dags att lägga på ett kol och få det färdigt nu. Men nu är det dags att hoppa i säng.

11 månader

Ja i går fyllde vår lilla tös 1 månader. Tänk snart är det 1-årskalas vilket kommer att firas i Danmark.

Hanna 11 månader

Jonathan 11 månader

Så vad kan den lilla donnan nu då? Ja i förrgår lärde hon sig att klappa händerna och hon går utmed möbler nu och kan stå själv uppemot en minut innan hon sätter sig. Hon är dessutom ganska duktig på att resa sig och ställa sig upp på golvet utan något att hålla sig i. Hon har nu tre tänder, två därnere och 1 uppe samt tre till på gång uppe tror jag. Hon kan också säga mamma.
När Jonathan var lika gammal som Hanna är idag så tog han sina allra första steg och vi tror inte att det är så långt borta på Hanna heller.
Igår hade vi utedag på Tallkotten och då var vi där och målade lite samt fixade någon leksak som hade gått sönder och så vidare och sedan avslutades det med korvgrillning. Efter det åkte vi hem och slängde i oss lite lunch och sedan in till Lyckeby för att köpa fler plintar till trädäcket som Flemming håller på med och så var jag och köpte en holk till mina nymfkakaduor. De har nämligen lagt ägg på golvet i huset och till min förvåning lyckats kläcka fram en unge men den klarade sig inte. Jag visade ungen för Jonathan och han var så fascinerad att jag bestämde mig för att ge fåglarna en ärlig chans att kläcka fram någon unge. Så holken kommer att sättas upp senare under maj troligen.
På kvällen höll Flemming och jag på ute i trädgården tills det blev för mörkt. Jag har börjat riva bort kaprifol och döda grenar ur syrenbuskarna i hörnan av trädgården och Flemming håller som sagt på med trädäcket. Dessa aktiviteter kommer troligen att upprepas nu i kväll.

Jag och barnen har idag varit ute hos Jonathans kompis Neo och hans mamma Ami. Vi gick en riktigt långpromenad med fikapaus på förmiddagen och så blev vi bjudna på lite lunch och kaffe sedan. Det var jättetrevligt och barnen lekte bra ihop. Det är så roligt att höra Neo och Jonathan nu för de börjar kunna föra lite samtal med varandra. Det är skönt också när de kommer så bra överens.