Kroghs vardagscirkus

Jag är så trött i kväll efter ytterligare en stökig natt att ögonen går i kors så jag orkar inte skriva så mycket utan lägger istället ut lite bilder på Hannas gympaövningar.

Här trimmas lårmusklerna, lägg särskilt märke till greppet om byxorna.


Fuskarmhävningar ståendes på knäna


Att stretcha är viktigt




Ibland måste man vila lite också.


Kolla nu kan jag snart krypa!

Ja Hanna har fortfarande feber och båda barnen är så snoriga. Jag vet inte hur många gånger jag har torkat näsan på Jonathan idag, han bara nyser.
Annars har det varit en seg dag här hemma. Jag är så trött på sjukdomar nu att jag snart klättrar på väggarna.
Flemming har varit iväg och jagat idag. Det var näst sista jaktdagen på 8 månader nu. Den startar ju igen som bekant med bockjakten den 16/8. Men fram tills dess kommer vi få ha honom hemma på helgerna. Ja förutom nästa söndag då han måste åka till England och inte kommer hem förrän på tisdagen igen och har vi otur så måste han åka till både Tyskland och Danmark också den här veckan som kommer.

Nu ska vi också vara hundvakt i två veckor. Det är en grannhund som vi ska passa. Den familjen och kanske främst dottern vars hund det är har hjälpt oss jättemycket med våra hundar i samband med barnafödsel och annat. Så nu kunde vi ställa upp och hjälpa dem när de skulle åka till Thailand. Som vanligt när det kommer in en ny hund i flocken så blir det lite morrande och resande av ragg men det har lagt sig nu och hundarna ligger lite här och där och sover. Och sova det ska jag också snart göra som vanligt.

Ytterligare en halvstökig natt har genomlidits. Jonathan verkar nu i alla fall vara feberfri och Hannas temp har legat på lite mer beskedliga 38.3 grader idag. Så nu börjar vi väl se slutet på det hela.
Dagen har i övrigt ägnats åt veckohandling, brödbak och promenad.
 
Kl 08.23, innan grannarna ens hade ramlat ur sängen befann jag mig i Lyckeby för att inhandla lite mat. Men det var ju lugnt och skönt i matbutiken i alla fall och köerna obefintliga, liksom ett par av de varor som jag skulle inhandla.
Medan Jonathan sov middag roade jag mig sedan med att baka ut morotsbrödet som stod på jäsning.


Nu är det väl sängen som gäller här. Undrar när man kommer att känna sig utvilad igen. Det blir väl först den dagen man får sova flera nätter i rad utan en ända störning så om si så där 3-4 år kanske...

Fy vilken natt vi har haft här. Hanna somnade som vanligt i sin säng vid läggningen men vid 20-snåret började hon bli lite orolig så hon fick komma in till oss när vi gick och la oss. Det tog ett tag sedan somnade vi och vaknade sedan till vid 23 och då var ungen het som en kamin. När jag tempade henne hade hon 40,7 så i med alvedon och så ringde Flemming och pratade med sjukvårdsrådgivningen som sa till oss att hälla i en dos alvedon till och strippa henne på allt utom blöjan och sedan gärna sova med öppet fönster vilket vi har gjort. Sen har natten förflutit med ett antal småstörningar och sedan påfyllning med ipren vid 4.30. När jag väckte henne vid 7 så hade hon en temp på 37,2 och jag drog en lättnadets suck.
Men sen kände jag på Jonathan och då är han varm igen och mycket riktigt 39,6 så han får vara hemma idag också. Han kom upp i 40.1 en vända också och har sovit sammanlagt 5 timmar under dagen. I vanliga fall brukar det vara mer eller mindre en kamp att få honom till att sova middag men idag däckade han redan vid 8 första gången och det frivilligt.
Hannas temp gick under dagen ner för att sedan gå upp igen under sena eftermiddagen. Men på morgonen var hon pigg och glad och körde runt i sin gå-stol.
Vi är egentligen bortbjudna på middag imorgon kväll men det fick vi ställa in. Allra helst eftersom värdparet åker till Thailand på måndag så de var inte så sugna på att åka på influensa under resan vilket man ju kan förstå.
Nä nu blir det sängen här för vi är båda så trötta efter att inte ha fått sova ordentligt de senaste nätterna och man ska ju orka med morgondagen också. Skittråkigt är det att behöva gå och lägga sig så tidigt men vad gör man när nätterna blir så splittrade.

Idag var det lilla Hannas tur att drabbas av denna sjukdom som av symptomen att döma skulle kunna vara influensa. Det stackars barnet har varit febrigt med en temp på 40,2 under eftermiddagen och hon har varit trött och gnällig och suttit som ett plåster på sin stackars mor den större delen av dagen.

Storebror har varit avundsjuk och det visar sig i att han testar moderns tålamod till bristningsgränsen och pillar på allt och vägrar göra som jag vill hela tiden. Så han och jag har varit i luven på varandra hela dagen vilket gör att man känner sig som en väldigt tråkig mamma när man bara säger nej nej nej, låt bli, ställ tillbaka och så vidare.
Men han har hjälpt till med Hanna också. Det är ju rätt allmänt vedertaget att karlar bara kan göra en sak i taget men Jonathan han kan minsann göra två. Han kan både köra Hannas vagn fram och tillbaka och prata i telefon samtidigt.


Imorgon ska han få gå till dagmamman igen och det tror jag att både han och jag kommer att njuta av ;-)

Ja så skulle man kunna beskriva väglaget ute idag. Vi har nyss kommit in från dagens promenad och attans vad halt det var ute. Jag kan ju ärligt erkänna att jag faktiskt var rätt tacksam för att jag hade 50kg vagn att hålla mig samt att vi inte mötte någon katt utan hundarna gick lugnt och sansat. Dimmigt var det också vilket kanske syns på bilden jag tog:

 
Jag tog ett par bilder på rimfrosten också:

Ja Flemming lyckades ju smitta ner både Jonathan och mig så vi åkte på förkylning och feber igår. Det är ju jättekul att behöva ta hand om barnen när man själv inte mår särskilt bra men vi tog oss igenom gårdagen i alla fall och Flemming kom hem lite tidigare från jobbet. Natten till idag har varit stökig. Hanna har vaknat flera gånger hon med och det är kanske inte så konstigt när vi andra tre har hostat oss genom natten. Jonathan fick vi dessutom ge lite febernedsättande då han var uppe i temperatur på 40.4 grader.
Stackars Flemming fick släpa sig iväg till jobbet imorse trots att han inte är riktigt frisk själv och har sovit dåligt och jag har dopat mig med Alvedon för att ta mig igenom dagen. Hanna sover just nu och har gjort så i 1½ timme men jag ska nog väcka henne snart så att jag kanske kan lyckas få henne och Jonathan att sova samtidigt efter lunch. Nähä dags att torka snor på Jonathan igen.

Klockan 07.49 imorse rullade cirkus Krogh nerför gatan. Jag kastade några avundsjuka blickar mot grannens fönster. De har två barn de också men där var det släckt och persiennerna nerdragna. Det är bara våra barn som vaknar kl 5. Även i de andra husen på gatan var det mörkt liksom i majoriteten av husen som vi gick förbi i samhället. Men visst har det sin tjusning att promenera så tidigt en lördagsmorgon. Det är lugnt och tyst och idag var det även näst intill vindstilla. Ute vid E22:an kom det några enstaka bilar. På vardagarna brukar det vid samma tid komma lastbil efter lastbil och ett antal bussar och bilar.

Flemming har varit inne en sväng och jobbat idag trots att han nu ligger däckad i soffan med förkylning och feber. Men han har så mycket att göra nu att han hade fått slita häcken av sig annars på måndag.
Vi har haft mina föräldrar här på fika idag och jag gjorde en chokladkaka med banan och apelsin men den var såå smaklös. Fast med lite mixade hallon på så slank den ner.

Igår flyttade jag på prov in Jonathans säng i Hannas rum. Tanken är  att de ska dela sovrum och sedan ha Jonathans rum som lekrum. Första natten gick i alla fall bra. Hanna som har sovit så bra och inte sagt ett pip på nätterna vaknade några gånger och ville ha sin napp men Jonathan sov lugnt vidare. Så det ska bli spännande att se hur det blir inatt.
Fungerar det så tror jag att det kan bli bra. De är ju så nära i ålder att de antagligen kommer att slåss om lekakerna, ja det gör väl de flesta syskon, och med tanke på att Hannas rum ligger lite avsides i huset så tror jag inte att hon skulle leka därinne ändå. Så då kan de ju lika gärna dela lekrum och sovrum ett tag. Det kommer absolut att underlätta för mig när jag är själv hemma med dem och ska natta dem.

Idag har jag förresten svurit ve och förbannelse över en katt som springer här och skiter i Jonathans sandlåda och idag även gav sig på att klättra uppför nätet till voljären. Fåglarna får ju panik och kan i värsta fall flyga ihjäl sig därinne. Det är så irriterande när vi försöker hålla hundarna tysta så gott vi kan så att de inte ska störa grannarna och så får katterna springa fritt trots ägarna enligt lag skall hålla dem under uppsyn. Det är synnerligen irriterande när man själv inte vill ha någon katt att man ändå ska behöva dras med dem på tomten. Sen vet jag att det inte är katternas fel utan ägarnas.

Nu ska jag strax göra min sjuke make sällskap i sängen. Det finns ju ändå ingenting på TV:n att glo på: Många kanaler har vi men det finns inte mer som lockar för det.

Nu har lugnet lagt sig över det Kroghska hushållet. Barnen sover, djuren är utfodrade, köket röjt och en maskin tvätt rullar för fullt. Jag har överlevt ytterligare en dag med förståndet i relativt gott behåll men jag är evigt tacksam för att jag inte är ensamstående med barnen. Middagen ikväll blev en historia för sig. Det skulle ha varit köttfärsspett, men i avsaknad av grillspett så tänkte jag att jag rullar köttbullar istället. Jag trodde i min enfald att man knappast kan misslyckas med köttbullar men se det kan man om man tinar färsen i micron och tinar den lite förl änge så att delar av färsen redan är som stekt och klar. Jaja det blev köttfärsröra och smaken var det inget fel på så Jonathan åt upp allt ihop.

Det blev inget öppna förskolan för vår del idag. Jag vaknade nämligen klockan 04.22 av att en viss liten Krogh stod bredvid min säng och viskade pappa åka flygplan, pappa åka flygplan. Så jag ansåg att barnen nog hade större nytta av en middagslur idag för lillasyster vaknade ungefär en halvtimme efter storebror.
Nu ska jag roa mig med att skriva veckans shoppinglista för jag tänkte att Hanna och jag skulle roa oss med att handla mat när Jonathan är hos dagmamman imorgon.




Jonathan och Hanna i samma ålder.

Jahapp så var man gräsänka igen. Men det har gått bra idag. Jonathan var först på Tallkotten och sen hämtade jag honom och körde sen och mötte Anna med Maja och sedan vidare till en tredje kompis där vi fikade och pratade en massa. Det var jättetrevligt som vanligt. Jonathan förälskade sig fullständigt i en leksaksmobil så jag kommer nog att köpa en åt honom. Han pratar ju mycket i telefon just nu så det kan väl passa.
Läggningen gick över förväntan även om det är lite trix att få två barn redo för sängen samtidigt när de börjar bli ordentligt trötta. Men men båda somnade meddetsamma utan krångel. Nu hoppas jag bara på att natten blir lugn också.
Imorgon blir det nog en sväng till öppna förskolan igen.

Nu ska hundarna ut en sväng och sedan blir det sängen för min del också.

Flemming har varit och jagat idag så vi andra tre har fått roa oss bäst vi kunde. Jonathan har hjälpt sin syster med drickan. Det gick väl si så där. Hanna uppskattar inte riktigt att få nappflaskan intryckt i munnen.


Till fika i eftermiddag lyxade vi till det med hallon och björnbär med vispad grädde. När jag kör igång elvispen då kommer Jonathan springandes och vill slicka visparna. Hmm jag undrar vem som har lärt honom det? Det kan ju inte vara jag som gärna sparar lite smet i bunken när jag bakar eller hur ;-)


Hanna fick också smaka och tyckte att det var smaskens. Fast hon gillar ju det mesta i fruktpuréväg. Det går ju alltid ner mycket lättare än maten. Om det nu inte är spagetti och köttfärssås förstås för det gillar hon verkligen.



På den här bilden ser man både alla hennes två tänder och att hon faktiskt har börjat odla lite frisyr nu.

Igår var vi på föräldraträff med föräldragruppen från när Jonathan föddes. Det var trevligt sällskap och god mat som vanligt. Det är så roligt att se barnen tillsammas och se hur olika de och samtidigt så lika. De är alla individer en utvecklas ju till viss del likadant. Några om inte alla vill skala clementinerna själv nu och skulle kunna äta hur många som helst till exempel. Något som Jonathan har gjort mycket idag som har fått både mig och Flemming att skratta är att låtsas prata i telefon. Det spelar ingen roll om det är en telefon eller fjärrkontroll han ringer lika glatt i alla fall och pratar värsta rappakaljan eller är det kanske jysk ;-) Det är inte många ord man förstår då men ett av samtalen handlade om en bil som stod på gatan och var trasig och som sedan hade lagats och i nästa andetag så handlade samtalet om ketchup. Och han avslutar de flesta samtalen med puss hej. Hmm kan det vara för att Flemming och jag säger så till varandra :-)
Låtsaslekarna börjar i alla fall komma och det händer nu att han ska servera mat och liknande och råkar man gå in på hans rum så kommer han sättandes och undrar om vi ska leka med tågbanan. Själv leker han inte så mycket med den utan helst ska någon av oss vara med.

Imorgon är det dags för Jonathan att börja hos dagmamman igen så nu drar aktiviterna så smått igång igen. Inte för att vi har så många vi brukar gå på bland annat på grund av hans idiotiska dagistider. Men jag tror att Jonathan kommer att tycka att det är kul att komma tillbaka till kompisarna igen.

Igår när jag och barnen satte oss i bilen för att möta upp Flemming och veckohandla så hade det snöat lite till och efter att maten var inhandlad bestämde sig Flemming och jag för att Jonathan skulle få en ny pulka för pengarna som han fick av gammelmormor i försenad födelsedagspresent. Men när vi kom ut från affären var det +2 grader och duggregn och imorse hade i stort sett all snön smält bort. Typiskt! Vi får hoppas att det kommer lite mer innan våren så att han får chansen att prova sin pulka eller som Jonathan säger plunka. Visst är det trevligt med snö, bra mycket trevligare än regn och slask och man kommer ju ihåg från sin barndom hur kul man hade i snön. Men då var det bättre vintrar än vad vi har haft de senaste åren. Men när skottningen är lika dålig som den var den här omgången av snö då är det inte roligt att gå ut med syskonvagnen. Vagnen med barnen i vägen någonstans mellan 40-50kg så det är lite att putta genom snömodden. Är det bara skottat så är det inga större problem.

Imorse när jag vaknade av Hannas klagolåt var jag fullständigt övertygad om att det var mitt i natten men när jag tittade på klockan visade den 04.22. Jo det är ju nästan mitt i natten men det innebar ju ändå att hon hade sovit hela natten utan ett pip för tredje natten i rad. Inte heller hade vi hört ett knyst från Jonathan på hela natten. Så det blir spännande att se hur den här natten blir. Det är ju nästan ett haleluja moment för oss som inte har har sovit en hel natt på i stort sett två år.

Idag var det alltså dags för Jonathan livs första tandläkarbesök. Det gick jättebra. Han var lite avvaktande när han satt i mitt knä och tandläkaren ville titta på hans tänder men han gapade snällt i alla fall. Allt såg jättebra ut förutom att han just nu har ett litet underbett. Kan man få annat när man sticker ut underkäken när man blir sur ;-) I vilket fall som så kommer det att kollas upp och eventuellt blir det till att visa upp det för tandregleringen men det ligger ett bra tag in i framtiden. Nästa besök blir om ett år igen. Jonathan gick stolt därifrån med ett klistermärke och en tandborste och sa att tandläkaren inte farligt.

Döm av min förvåning när jag väcktes i morse vid 04.30 av Hanna och insåg att jag inte hade hört ett pip från något av barnen på hela natten. Det är inte ofta det händer. I förrgår kväll var Hanna väldigt svårövertalad om att hon visst skulle sova i sin säng själv. Igår lade jag ner henne och hon somnade direkt. Hon vaknade visserligen efter en liten stund men jag fick henne till att somna om ganska snabbt igen. Sen sov hon som sagt hela natten. När hon vaknade fick hon en flaska ersättning och sedan somnade hon om ett par timmar till, medan Jonathan vaknade vid 05.30.

Annars har dagen mest präglats av att Jonathan och jag har varit på kollisionskurs. Han har varit och pillat på allting och lyssnar inte när man pratar med honom och jag har väl varit lite tjurig och grinig.

Flemming ringde precis och talade om att de hade landat på Kastrup så nu skulle han sätta sig i bilen och köra hem och beräknas vara hemma vid midnatt. Tyvärr kom han med det muntra beskedet att han ska tillbaka till Düsseldorf på tisdag för att sedan fortsätta till ett möte i Danmark så han kommer inte hem igen förrän sent på torsdag. Jag tycker inte att det är så värst roligt när han är borta över natt. Jag får väl försöka våldgästa någon så att dagarna går i alla fall.
Nu blir det nog sängen och lyssna på en bok.

Följande utmärkelse har jag fått från två av de som läser min blogg. Tackar så mycket!!

Jonathan har de senaste dagarna varit med Flemming nere i verkstan och städat. Det tycker han är så roligt och han har faktiskt varit till lite hjälp också och inte bara stjälp. I förmiddags gick jag ner med lite fika till mina hårt arbetande grabbar.


Både Flemming och känner att Jonathan har utvecklats väldigt mycket nu här under julledigheten. Han har till exempel inte bajsat i blöjan en enda gång på tre dagar nu utan säger till att han behöver gå på pottan. Det lär väl bli bakslag där men det är ändå på rätt håll. Han pratar 4-5 ordsmeningar nu och har minne som en häst och förstår allt mer.

Hanna då, ja hon är fortsatt stökig om kvällarna. Natten till idag fick Flemming ligga och stryka henne över ryggen hela tiden annars vaknade hon och började gråta. Det känns som att lilla fröken börjar testa oss mer och mer nu. Hon verkar nu tycka att det är roligt att ligga på golvet och plocka med saker. Även om hon inte kan krypa än så är det ingen större idé att lägga henne på en filt längre för hon ligger inte kvar. Hon övar på att lära sig krypa ganska flitigt.


Imorgon är det slut på ledigheten för Flemmings del. Då bär det av till Düsseldorf igen. Jag skulle ljuga om jag sa att jag ser fram emot att natta båda barnen själv när Hanna är sä stökig men det får väl gå det med.
På onsdag ska Jonathan till tandläkaren för första gången. Det ska ju bli intressant att se hur det går.

Idag har årets första snö fallit och vi har varit ute och åkt pulka. Eller jag drog barnvagn och Flemming pulka med Jonathan i. Han hade dock vuxit ur pulkan som han fick förra året men vi hade tur och fick låna en från våra grannar. Men Jonathan var inte övertygad om att det faktiskt är roligt att åka pulka. Han gillade inte alls att åka nerför backen utan ville helst att Flemming skulle dra honom på plan mark. Men han verkar vara inne i en period när det är mycket som är farligt och mycket som han inte vill.
Hanna hon fick nöja sig med att titta på ifrån vagnen. Hon kan sitta men hon sitter inte tillräckligt stadigt utan stöd än för att åka pulka. Men vem vet hon kanske hinner med det i år också.

Ja idag blir lilla fröken Krogh 7 månader och just nu är hon stökigare än någonsin vid läggningen. Hon är trött och vill sova men hon kommer bara inte till ro utan vill helst ligga i famnen och sova och inte heller det är riktigt bra. Vi misstänker att det kanske kan vara fler tänder på gång fastän det varken sysn eller känns. Det är nu två timmar sedan vi lade henne för natten och hon sover inte än och hitintills har vi testat att suga näsan ren från snor och ge henna näsdroppar samt en dos alvedon ifall hon har ont i tandköttet. Nästa steg blir väl att ge henne en flaska ersättning och sen vet i sjutton vad vi ska hitta på.

Jaja hon är iallafall inte rädd för hundarna.
Hanna fick förresten smaka smörgås för första gången på nyårsafton och det gillade hon verkligen. Hon gapar som en fågelunge och tuggar riktigt duktigt. Det börjar bli en stor liten tjej!

Flemming har förresten skaffat sig ett nytt arbetsrum här i huset:

Vadå ergonomiskt riktig arbetställning när man kan sitta i en hundsäng med datorn på en liten låda.
Jonathan han har lekt med sin tågbana även idag. Han tycker nog att det är allra roligast att sätta ihop rälsbitarna och sen så spelar det mindre roll att de inte går ihop till en bana. Jag tycker också att det är roligt att bygga men jag ser ju utmaningen i att få ihop det så att tågen kan köra utan att spåra ur.

Jag tyckte att det var dags att ändra utseende på bloggen och här är resultatet.

Båda barnen sov sig igenom tolvslaget inatt. Helt otroligt med tanke på att de hade varit ganska stökiga under kvällen. På tal om stökig så har Hanna fortfarande inte somnat. Hon vill sova men hon kommer inte till ro. Hon är svår på kvällarna just nu för hon verkar aldrig få rätt mängd mat. Antingen är hon för mätt och bara rapar och kräks eller vill hon ha mer. Men ikväll vet i sjutton vad det är med henne. Hon firade förresten att det hade blivit ett nytt år med att vakna förkyld imorse.

Vädret har varit kanon idag med blå himmel och kallt. Just nu är det visst -6 grader här. Jonathan har varit med Flemming och pysslat nere i källaren större delen av dagen. Han tycker det är så roligt att få vara med pappa och bära lite hyllor och sortera saker.

Jag ska väl snart gå och lägga mig för det blev lite för lite sömn inatt känner jag.