Ibland...
...har man bara lust att gå ut och stänga dörren bakom sig och slippa höra när ungarna gnäller och bråkar. Idag har varit en sådan dag.
Natten var ganska stökig inatt då Jonathan kom in till oss vid 3-snåret och kröp upp i sängen. Men han kunde inte somna om utan låg och snurrade och sparkade främst Flemming både här och där. Till slut tröttnade Flemming och bar in honom i hans egen säng där Jonathan somnade efter ett tag och vi fick någon timmes mer sömn innan lilla fröken Krogh vaknade.
Hanna var feberfri imorse men eftersom jag ju inte visste om hon hade tänkt få feber senare under dagen så fick jag vabba (vård av barn) för första gången och stanna hemma med de båda juvelerna. Jonathan var väl på rätt hyfsat humör på förmiddagen men eftermiddagen har mest bestått av gnäll och mamma kan du hjälpa och kan inte och Hanna har ju inte varit på bättre humör hon. Och när Jonathan är ilsken så innebär det för det mesta att Hanna får utstå ganska mycket, varpå hon blir arg och ledsen. Jonathan måste absolut ha samma leksaker som hon eller sitta i samma stol som hon och så vidare.
Jag vet att det är ett helt normalt beteende men det blir ju inte mindre frustrerande för det när de bara är i luven på varandra. Jag slogs ju också ganska bra med mina syskon så jag vet ju hur det är.
Men det är inte lätt att vara förälder alla gånger. Många gånger så handlar ju sådan perioder som Jonathans kan inte om en alldeles normal del av utvecklingen men för en annan känns det som att han kan allt mindre själv och snart är han väl på väg att krypa tillbaka in i magen på mig igen. Jag kan ju ärligt säga att jag längtar tills han kommer ur det.
En annan sak som inte är lätt är hur man ska bete sig när Jonathan slår lillasyster för man vill ju inte bara ignorera det och låta dem hållas för det är inte okej att slåss. Men att skälla på honom funkar inte heller för det går in genom ena örat och ut genom det andra. Någon som har något bra förslag??
I vilket fall som så ligger de båda för natten nu och maken ska strax till gymmet och jag ska njuta av lugnet. Jag känner mig lite trött och sliten ikväll och imorgon börjar jag jobba redan 06.45. Men det ska bli skönt att få gå och jobba ;)
Natten var ganska stökig inatt då Jonathan kom in till oss vid 3-snåret och kröp upp i sängen. Men han kunde inte somna om utan låg och snurrade och sparkade främst Flemming både här och där. Till slut tröttnade Flemming och bar in honom i hans egen säng där Jonathan somnade efter ett tag och vi fick någon timmes mer sömn innan lilla fröken Krogh vaknade.
Hanna var feberfri imorse men eftersom jag ju inte visste om hon hade tänkt få feber senare under dagen så fick jag vabba (vård av barn) för första gången och stanna hemma med de båda juvelerna. Jonathan var väl på rätt hyfsat humör på förmiddagen men eftermiddagen har mest bestått av gnäll och mamma kan du hjälpa och kan inte och Hanna har ju inte varit på bättre humör hon. Och när Jonathan är ilsken så innebär det för det mesta att Hanna får utstå ganska mycket, varpå hon blir arg och ledsen. Jonathan måste absolut ha samma leksaker som hon eller sitta i samma stol som hon och så vidare.
Jag vet att det är ett helt normalt beteende men det blir ju inte mindre frustrerande för det när de bara är i luven på varandra. Jag slogs ju också ganska bra med mina syskon så jag vet ju hur det är.
Men det är inte lätt att vara förälder alla gånger. Många gånger så handlar ju sådan perioder som Jonathans kan inte om en alldeles normal del av utvecklingen men för en annan känns det som att han kan allt mindre själv och snart är han väl på väg att krypa tillbaka in i magen på mig igen. Jag kan ju ärligt säga att jag längtar tills han kommer ur det.
En annan sak som inte är lätt är hur man ska bete sig när Jonathan slår lillasyster för man vill ju inte bara ignorera det och låta dem hållas för det är inte okej att slåss. Men att skälla på honom funkar inte heller för det går in genom ena örat och ut genom det andra. Någon som har något bra förslag??
I vilket fall som så ligger de båda för natten nu och maken ska strax till gymmet och jag ska njuta av lugnet. Jag känner mig lite trött och sliten ikväll och imorgon börjar jag jobba redan 06.45. Men det ska bli skönt att få gå och jobba ;)
Kommentarer
Postat av: Tessan
Så kan jag absolut också känna. När det är som jävligast här hemma undrar jag hur jag tänkte när jag ville ha barn, kanske låter hårt men jag är så trött bland på detta tjat, gnäll, sömnlösa nätter och supertidiga morna att det står mig upp i halsen. Som tur är så är det ju inte alla dagar såhär utan man får ju också många goa kel/mys och skratt som väger upp det jobbiga.
Trackback